Jag hörde idag på ett inslag i våran länsradio att en kommun haft sådana problem med stökiga barn på kommunens bibliotek att man tvingats anlita en väktare som ronderar lokalerna.
För det första måste man ju säga att det är anmärkningsvärt att man behöver en väktare för att "skydda" biblioteksverksamheten mot stökiga barn.
Men det andra som jag tycker förtjänar mer uppmärksamhet är VARFÖR har man problem med stökiga barn på biblioteket.
Enligt mitt sätt att se så är barnen i detta sammanhang HELT oskyldiga. De har uppenbarligen inte lärt sig att man ska vara stillsam och tyst på ett bibliotek.
Hos vem ligger då felet? Ja, säg det, men ett hett tips är väl de vuxna som barnen umgås med dagligen. Det borde vara så att en förälder berättar för och ingjuter kunskapen i sitt barn om att på biblioteket är man lågmäld och låter människor vara ifred i sitt läsande och studerande. Det borde också vara så att den skolpersonal som har att fostra barnen då de finns i skolan även de borde lära barnen och få dem att förstå att biblioteksmiljön är väldigt speciell och att lugn och ro måste råda där. Visst förekommer olika typer av evenemang på ett bibliotek som innebär att man är lite högljuddare än en viskning, men sånt är ju planerat, har en början och ett slut.
Var är vårdnadshavarna och skolans lärare och mentorer då det kommer till att lära barnen detta med biblioteksvett? Har man abdikerat från det ansvaret och därmed låter barnen hamna i den villfarelsen att de kan bete sig hur som helst på ett bibliotek så till den milda grad att biblioteket måste kalla in en väktare? Det här är ju inte klokt!
onsdag 20 januari 2016
söndag 15 november 2015
Je suis Paris!
Je suis Paris - jag är Paris.
Syftet med dessa ord är att uttrycka solidaritet med offren i Paris efter terrorattentatet fredag den 13 november 2015 mot helt oskyldiga människor. 129 människor som inget annat gjorde än levde sina fredliga liv i en av världens storstäder dödades kallblodigt omedelbart. Många kämpar ännu för sina liv på sjukhus. Orden vill även uttrycka solidaritet för alla andra offer i liknande terrorattentat - Egypten, Syrien, Libyen, Irak, Libanon, Turkiet, Afghanistan, Pakistan, ja listan kan göra lång över de platser där terrorns blinda hat har exploderat. Terrorn kan drabba vem som helst, var som helst. Man känner sig lite glad att man bor i en riktig glesbygd när sånt här händer.
Min egen livsmiljö 1. Dimman lättar långsamt över Klarälvdalen. Det är alldeles knäpptyst.
"Håll er vakna, ni vet inte när dagen och stunden är kommen".
Detta skrämmande uttalande hörde jag nyss från en gudstjänst i Katarina församling på Södermalm i Stockholm. Uttalandet, som ju naturligtvis är helt sant, pekar precis på det som händer just nu då terrorns blinda hat riktas slumpvis mot vem som helst. Det är på nåt sätt det ultimata hatet som får fritt spelrum då något så fruktansvärt händer som det i Paris. Jag är extremt oreligiös av mig, men det kärleksbudskap som jag tror finns i alla religioner kan ingen värja sig emot. Motsatsen till rädsla är närhet och motsatsen till hat är kärlek. Man talade från Katarina Församling att man i dessa dagar med så extremt många flyktingar har funnit oväntade band med sin granne, en moské. Man har samverkat mellan församlingen och moskén och tillsammans sett till att flyende människor har fått tak över huvudet och lite mat i magen. Man har på detta sätt funnit nya bekantskaper över religionsgränserna och fått nya vänner i det humanitära arbetet för flyktingarna. Det är precis så som kärleksbudskapet får en verklig innebörd - det spelar ingen roll varifrån du kommer eller vilken religion du bekänner dig till, vi är alla samma skröpliga människor som behöver omvårdnad och kärlek.
Frankrike och Europa har upplevt krig och terror under många olika tider och tillfällen. Att just detta som hände i fredags i Paris för somliga kom som en överraskning är i sig en överraskning. Det har hänt liknande saker genom historien, det kommer att hända igen. Fast vi får aldrig acceptera att det händer. Frankrikes president Hollande har proklamerat krig mot IS. President Bush i USA gjorde precis samma sak efter 11 septemberattackerna, fast mot terrorismen i allmänhet, och vi ser ju hur det gick. Det brukar inte vara särskilt lyckosamt att drämma till med hämndbegäret det första man gör. Förändringen börjar i oss alla, i var och en. Det räcker inte längre med att tro eller sympatisera. Man måste gå till verklig handling i solidaritet. Framväxten av fundamentalistiska jihad-grupper beror på nånting. Det beror på fattigdom, ojämlikhet, brustna framtidsförhoppningar, dålig tillgång till utbildning och sjukvård och ett genomkorrupt samhällsstyre. Detta måste åtgärdas i dessa länder det handlar om.
Min egen livsmiljö 2. Den sena höstsolen värmer åkern. Till våren lever den igen.
Det faktum att flera av våra egna ungdomar reser till mellanöstern och blir medlemmar i IS och andra våldsverkande grupper beror också på nånting. Det är nånting i vårt eget samhälle som misslyckats. I flera fall handlar det om ungdomar med ett utomeuropeiskt ursprung som söker sig iväg, men det kan även handla om ungdomar med genuint svensk eller europeiskt ursprung. Sverige har fått kritik för att inte göra mer för de ungdomar som riskerar att rekryteras till dessa grupper för att förhindra det. Det finns mycket att lära från andra länder om vad man kan göra för att styra bort dom från sådana tankar.
Min egen livsmiljö 3. En stilla Klarälven rinner i sakta mak ner till slutdestinationen Vänern. Snart ligger isen fast.
Det ska vara förbjudet att kriga i andra nationers namn eller för andra fundamentalistiska grupper. Paradoxalt nog så får detta som effekt att även de svenskar som sökt sig till Mellanöstern för att bekämpa IS kan komma att betraktas som olagliga också. Detta är svåra avvägningar, men min grundtanke är att man inte kan ta lagen i egna händer. Det internationella samfundet med FN i spetsen bör vara den ledstjärna man ska ha för att bekämpa IS och liknande organisationer. Vi måste vara överens. Vi får heller inte låta oss skrämmas av det som hänt. Blir vi rädda så har terroristerna lyckats. Det får inte hända. Vi måste vara uppmärksamma på det som sker, på det sättet så kanske vi kan förhindra terrorattentat liknande det i fredags.
Håll er därför vakna, ni vet inte när dagen och stunden är kommen.
Syftet med dessa ord är att uttrycka solidaritet med offren i Paris efter terrorattentatet fredag den 13 november 2015 mot helt oskyldiga människor. 129 människor som inget annat gjorde än levde sina fredliga liv i en av världens storstäder dödades kallblodigt omedelbart. Många kämpar ännu för sina liv på sjukhus. Orden vill även uttrycka solidaritet för alla andra offer i liknande terrorattentat - Egypten, Syrien, Libyen, Irak, Libanon, Turkiet, Afghanistan, Pakistan, ja listan kan göra lång över de platser där terrorns blinda hat har exploderat. Terrorn kan drabba vem som helst, var som helst. Man känner sig lite glad att man bor i en riktig glesbygd när sånt här händer.
Min egen livsmiljö 1. Dimman lättar långsamt över Klarälvdalen. Det är alldeles knäpptyst.
"Håll er vakna, ni vet inte när dagen och stunden är kommen".
Detta skrämmande uttalande hörde jag nyss från en gudstjänst i Katarina församling på Södermalm i Stockholm. Uttalandet, som ju naturligtvis är helt sant, pekar precis på det som händer just nu då terrorns blinda hat riktas slumpvis mot vem som helst. Det är på nåt sätt det ultimata hatet som får fritt spelrum då något så fruktansvärt händer som det i Paris. Jag är extremt oreligiös av mig, men det kärleksbudskap som jag tror finns i alla religioner kan ingen värja sig emot. Motsatsen till rädsla är närhet och motsatsen till hat är kärlek. Man talade från Katarina Församling att man i dessa dagar med så extremt många flyktingar har funnit oväntade band med sin granne, en moské. Man har samverkat mellan församlingen och moskén och tillsammans sett till att flyende människor har fått tak över huvudet och lite mat i magen. Man har på detta sätt funnit nya bekantskaper över religionsgränserna och fått nya vänner i det humanitära arbetet för flyktingarna. Det är precis så som kärleksbudskapet får en verklig innebörd - det spelar ingen roll varifrån du kommer eller vilken religion du bekänner dig till, vi är alla samma skröpliga människor som behöver omvårdnad och kärlek.
Frankrike och Europa har upplevt krig och terror under många olika tider och tillfällen. Att just detta som hände i fredags i Paris för somliga kom som en överraskning är i sig en överraskning. Det har hänt liknande saker genom historien, det kommer att hända igen. Fast vi får aldrig acceptera att det händer. Frankrikes president Hollande har proklamerat krig mot IS. President Bush i USA gjorde precis samma sak efter 11 septemberattackerna, fast mot terrorismen i allmänhet, och vi ser ju hur det gick. Det brukar inte vara särskilt lyckosamt att drämma till med hämndbegäret det första man gör. Förändringen börjar i oss alla, i var och en. Det räcker inte längre med att tro eller sympatisera. Man måste gå till verklig handling i solidaritet. Framväxten av fundamentalistiska jihad-grupper beror på nånting. Det beror på fattigdom, ojämlikhet, brustna framtidsförhoppningar, dålig tillgång till utbildning och sjukvård och ett genomkorrupt samhällsstyre. Detta måste åtgärdas i dessa länder det handlar om.
Det faktum att flera av våra egna ungdomar reser till mellanöstern och blir medlemmar i IS och andra våldsverkande grupper beror också på nånting. Det är nånting i vårt eget samhälle som misslyckats. I flera fall handlar det om ungdomar med ett utomeuropeiskt ursprung som söker sig iväg, men det kan även handla om ungdomar med genuint svensk eller europeiskt ursprung. Sverige har fått kritik för att inte göra mer för de ungdomar som riskerar att rekryteras till dessa grupper för att förhindra det. Det finns mycket att lära från andra länder om vad man kan göra för att styra bort dom från sådana tankar.
Det ska vara förbjudet att kriga i andra nationers namn eller för andra fundamentalistiska grupper. Paradoxalt nog så får detta som effekt att även de svenskar som sökt sig till Mellanöstern för att bekämpa IS kan komma att betraktas som olagliga också. Detta är svåra avvägningar, men min grundtanke är att man inte kan ta lagen i egna händer. Det internationella samfundet med FN i spetsen bör vara den ledstjärna man ska ha för att bekämpa IS och liknande organisationer. Vi måste vara överens. Vi får heller inte låta oss skrämmas av det som hänt. Blir vi rädda så har terroristerna lyckats. Det får inte hända. Vi måste vara uppmärksamma på det som sker, på det sättet så kanske vi kan förhindra terrorattentat liknande det i fredags.
Håll er därför vakna, ni vet inte när dagen och stunden är kommen.
söndag 11 oktober 2015
Koalitionsregering S + M... Därtill är jag nödd och tvungen.
Efter Kristdemokraternas mycket oroande beslut på sitt riksting att riva upp Decemberöverenskommelsen så har svensk politik kastas ut i ett närmast okontrollerat kaos. Regeringens politik och budget riskerar att kullkastas av till bristningsgränsen upphetsade Sverigedemokrater. De fullkomligt dreglar av iver att rösta "NEJ" till regeringens försök att få Sverige på fötter.
Anklagelserna om vems fel det är haglar och invektiven om vem som är mest oseriös står som spön i backen.
Det är nu det gäller att besinna sig, att verkligen besinna sig. Ta tio djupa andetag och analysera den uppkomna situationen innan man går ut i en kanonad av bittra uttalanden om "avtalsbrott", "skuld" och "oansvarigt". Det är nu det gäller att sluta upp med att skuldbelägga sin omgivning och berätta vitt och brett om vems felet är. Sveriges invånare kräver mer nu! Det är dags att ta ansvar, för alla. Lägg politisk prestige åt sidan. Låt realpolitik styra istället för psykologiska låsningar. Vår statsminister är nog den som mest talat om att den nuvarande blockpolitiken är förkastlig och att den måste brytas upp.
Om de borgerliga sitter still i båten så kanske det kan finnas förutsättningar för regeringen Löfven att driva igenom sin politik. Har de borgerliga däremot ambitionen att försöka slå krokben på regeringens politik så har de alla chanser i världen nu.
Det kan finnas en väg ut ur den politiska krisen. Många förslag kommer det att bli innan det är klart tror jag.
Sverige befinner sig i en kris på flera sätt. Vi har ett samhälle som behöver lagas på flera områden. Regeringens förslag försöker åtgärda det sociala kontrakt som trasats sönder under 8 år av borgerlig allianspolitik. Vi har just nu den största flyktingkrisen i Sveriges moderna historia att ta hand om, och det är ingen liten utmaning som knackar på just nu.
Det finns, som sagt, en stor risk att Sverigedemokraterna nu kommer att försöka utnyttja situationen maximalt för att få igenom sin politik. Sverigedemokraterna kommer att gå över lik för att få sin vilja igenom. I ett sånt läge så anser jag att det enda raka är att Riksdagens två största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tar varann i hand och säger: "Låt oss på ett ärligt sätt nu sätta till alla klutar för att bringa ordning i den oreda som nu råder, låt oss med gemensamma krafter se till att Sverigedemokraternas destruktiva och farliga politik inte får något utrymme, låt oss se till att vi klarar de samhällsutmaningar som står framför oss, både inrikespolitiskt och inte minst utrikespolitiskt." Detta kommer förvisso att kräva långtgående kompromisser från båda håll. Det är dock nödvändigt i den situation landet befinner sig. Sanning, samverkan och rättvisa. Det är vad Sveriges invånare nu förväntar sig att politiken levererar.
Socialdemokraternas andel av rösterna i valet 2014 var 31.01 procent och Moderaterna fick 23.33 procent. Dessa båda tillsammans representerar 54.34 procent av väljarkåren. Det är en stabil majoritet i Riksdagen.
Det finns dock en mycket viktig förutsättning som måste åtgärdas innan detta kan komma till stånd. Moderaterna måste, om S ska kunna samverka med dem för Sveriges bästa, byta ut sin partiledare till någon annan som har den ryggrad som krävs i den situation vi befinner oss i. Den nuvarande partiledaren har tyvärr inte den erfarenhet och styrka som krävs för uppgiften. Hon kan knalla bort och sätta sig på punschverandan, sorry Anna. En annan kraft behövs för att det ska gå vägen.
Jag har aldrig i hela mitt liv trott att jag skulle hamna i den situationen att jag skulle behöva rekommendera att S och M samverkar om Sveriges framtid. Men trots allt, M är Riksdagens näst största parti och vi har nu en situation som mycket lätt kan utvecklas till en mycket farlig kris på många olika sätt. Det kan komma att hända saker, både i Sverige och i vår omedelbara närhet, som gör att de vackra politiska uttalandena i maktens korridorer inte kommer att vara värda ett smack. Då behövs en nationell samling för att klara de mycket stora problem vi står inför. Och gud förbjude, Sverigedemokraterna får absolut inte vara en del i den processen. Det kommer i så fall att gå åt helvete med besked.
Anklagelserna om vems fel det är haglar och invektiven om vem som är mest oseriös står som spön i backen.
Det är nu det gäller att besinna sig, att verkligen besinna sig. Ta tio djupa andetag och analysera den uppkomna situationen innan man går ut i en kanonad av bittra uttalanden om "avtalsbrott", "skuld" och "oansvarigt". Det är nu det gäller att sluta upp med att skuldbelägga sin omgivning och berätta vitt och brett om vems felet är. Sveriges invånare kräver mer nu! Det är dags att ta ansvar, för alla. Lägg politisk prestige åt sidan. Låt realpolitik styra istället för psykologiska låsningar. Vår statsminister är nog den som mest talat om att den nuvarande blockpolitiken är förkastlig och att den måste brytas upp.
Om de borgerliga sitter still i båten så kanske det kan finnas förutsättningar för regeringen Löfven att driva igenom sin politik. Har de borgerliga däremot ambitionen att försöka slå krokben på regeringens politik så har de alla chanser i världen nu.
Det kan finnas en väg ut ur den politiska krisen. Många förslag kommer det att bli innan det är klart tror jag.
Sverige befinner sig i en kris på flera sätt. Vi har ett samhälle som behöver lagas på flera områden. Regeringens förslag försöker åtgärda det sociala kontrakt som trasats sönder under 8 år av borgerlig allianspolitik. Vi har just nu den största flyktingkrisen i Sveriges moderna historia att ta hand om, och det är ingen liten utmaning som knackar på just nu.
Det finns, som sagt, en stor risk att Sverigedemokraterna nu kommer att försöka utnyttja situationen maximalt för att få igenom sin politik. Sverigedemokraterna kommer att gå över lik för att få sin vilja igenom. I ett sånt läge så anser jag att det enda raka är att Riksdagens två största partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tar varann i hand och säger: "Låt oss på ett ärligt sätt nu sätta till alla klutar för att bringa ordning i den oreda som nu råder, låt oss med gemensamma krafter se till att Sverigedemokraternas destruktiva och farliga politik inte får något utrymme, låt oss se till att vi klarar de samhällsutmaningar som står framför oss, både inrikespolitiskt och inte minst utrikespolitiskt." Detta kommer förvisso att kräva långtgående kompromisser från båda håll. Det är dock nödvändigt i den situation landet befinner sig. Sanning, samverkan och rättvisa. Det är vad Sveriges invånare nu förväntar sig att politiken levererar.
Socialdemokraternas andel av rösterna i valet 2014 var 31.01 procent och Moderaterna fick 23.33 procent. Dessa båda tillsammans representerar 54.34 procent av väljarkåren. Det är en stabil majoritet i Riksdagen.
Det finns dock en mycket viktig förutsättning som måste åtgärdas innan detta kan komma till stånd. Moderaterna måste, om S ska kunna samverka med dem för Sveriges bästa, byta ut sin partiledare till någon annan som har den ryggrad som krävs i den situation vi befinner oss i. Den nuvarande partiledaren har tyvärr inte den erfarenhet och styrka som krävs för uppgiften. Hon kan knalla bort och sätta sig på punschverandan, sorry Anna. En annan kraft behövs för att det ska gå vägen.
Jag har aldrig i hela mitt liv trott att jag skulle hamna i den situationen att jag skulle behöva rekommendera att S och M samverkar om Sveriges framtid. Men trots allt, M är Riksdagens näst största parti och vi har nu en situation som mycket lätt kan utvecklas till en mycket farlig kris på många olika sätt. Det kan komma att hända saker, både i Sverige och i vår omedelbara närhet, som gör att de vackra politiska uttalandena i maktens korridorer inte kommer att vara värda ett smack. Då behövs en nationell samling för att klara de mycket stora problem vi står inför. Och gud förbjude, Sverigedemokraterna får absolut inte vara en del i den processen. Det kommer i så fall att gå åt helvete med besked.
fredag 25 september 2015
NATO-medlemskap eller inte?
Jag tycker att både förespråkare och motståndare till NATO-medlemskap
är väldigt, väldigt, väldigt naiva i debatten just nu. Flera av
debattörerna underskattar dessutom folks intelligens och trampar rakt i
klaveret i denna fråga. Frågan blir lätt en sak som har med politisk
korrekthet att göra, vilket är mycket olyckligt med tanke på frågans
enorma tyngd för Sveriges framtid. Centrala företrädare för olika
partier: skärp er!
Två grundläggande saker.
1. Motståndarsidan säger att de anser att militär makt inte är ett bra sätt att bygga världen med. Diplomati och samtal är grejen för dom. Nej såklart, kan så vara att militärt våld är otäckt, men ibland, i vissa extrema situationer, så är militär makt det enda som kan bringa rätsida i en situation. Tänk dig att militärmakt skulle kunna ha satts in i Rwanda för ett antal år sedan då den ena av två stora folkgrupper slaktade den andra med stora machetes. Ungefär 800 000 människor dödades på detta sätt. 800 000!! Där anser jag att FN hade ett stort ansvar och helt sonika skulle ha gått in med vapenmakt och stoppat slakten. Ett annat välkänt exempel är den mänskliga katastrofen i Srebrenica, där FN stod tillbaka och inte hade kurage att agera. Så kom inte och säg att militär makt är ett uteslutet alternativ i alla situationer. Ibland kan det behövas för att skydda människors liv mot krigsförbrytare, men det måste användas under mycket stort ansvar och återhållsamhet.
2. Den sidan som förespråkar ett NATO-medlemskap verkar inte förstå att för att kunna bli medlem i NATO så måste Sverige VÄSENTLIGT öka sitt anslag till Försvarsmakten. Vaffö då då? Jo helt enkelt av den enkla anledningen att Sveriges Försvarsmakt just nu är alldeles för liten och klen för att kunna ta emot den hjälp som NATO kan ge i krissituationer. Hela den svenska militära logistiken och funktionaliteten måste anpassas till NATO-standard och, som sagt, det måste av den anledningen tillföras mer resurser till det svenska försvaret. Försvarsmakten kostar idag i runda slängar 40 miljarder per år. Hur mycket mer behövs det för att passa in Sverige i NATOS struktur och vad kommer att få stryka på foten i budgeten då? Intressant fråga. Det kanske hamnar i frågeställningen: militär säkerhet eller social välfärd...?
Två grundläggande saker.
1. Motståndarsidan säger att de anser att militär makt inte är ett bra sätt att bygga världen med. Diplomati och samtal är grejen för dom. Nej såklart, kan så vara att militärt våld är otäckt, men ibland, i vissa extrema situationer, så är militär makt det enda som kan bringa rätsida i en situation. Tänk dig att militärmakt skulle kunna ha satts in i Rwanda för ett antal år sedan då den ena av två stora folkgrupper slaktade den andra med stora machetes. Ungefär 800 000 människor dödades på detta sätt. 800 000!! Där anser jag att FN hade ett stort ansvar och helt sonika skulle ha gått in med vapenmakt och stoppat slakten. Ett annat välkänt exempel är den mänskliga katastrofen i Srebrenica, där FN stod tillbaka och inte hade kurage att agera. Så kom inte och säg att militär makt är ett uteslutet alternativ i alla situationer. Ibland kan det behövas för att skydda människors liv mot krigsförbrytare, men det måste användas under mycket stort ansvar och återhållsamhet.
2. Den sidan som förespråkar ett NATO-medlemskap verkar inte förstå att för att kunna bli medlem i NATO så måste Sverige VÄSENTLIGT öka sitt anslag till Försvarsmakten. Vaffö då då? Jo helt enkelt av den enkla anledningen att Sveriges Försvarsmakt just nu är alldeles för liten och klen för att kunna ta emot den hjälp som NATO kan ge i krissituationer. Hela den svenska militära logistiken och funktionaliteten måste anpassas till NATO-standard och, som sagt, det måste av den anledningen tillföras mer resurser till det svenska försvaret. Försvarsmakten kostar idag i runda slängar 40 miljarder per år. Hur mycket mer behövs det för att passa in Sverige i NATOS struktur och vad kommer att få stryka på foten i budgeten då? Intressant fråga. Det kanske hamnar i frågeställningen: militär säkerhet eller social välfärd...?
söndag 20 september 2015
Framtidskontrakt för Socialdemokraterna i Hagfors
Utifrån en diskussion på Facebook om vad Socialdemokraterna vill för Hagfors så presenteras här en länk till Framtidskontraktet 2015 - 2018 som Socialdemokraterna i Hagfors gick till val på:
Framtidskontrakt för Hagfors kommun.
/Göran Eriksson
Framtidskontrakt för Hagfors kommun.
/Göran Eriksson
lördag 11 juli 2015
Vi behöver en ny grundlag - Integritetsskyddsgrundlagen!
Sverige har 4 grundlagar.
- Regeringsformen, RF. Denna grundlag bestämmer grunderna för vårt statsskick, att vi har monarki där kungen är statschef och en folkvald Riksdag som beslutar om lagarna och en regering som ska verkställa Riksdagens beslut med hjälp av de underställda myndigheterna.
- Tryckfrihetsförordningen, TF. Denna grundlag skall garantera ett "fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning" för varje medborgare.
- Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Denna grundlag är den färskaste och tillkom så sent som 1991. Lagen tillförsäkrar varje medborgare rätten att offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor om vad som helst. Dock finns det andra lagar som innebär att vissa saker får man inte säga, t ex att man hetsar mot folkgrupp.
- Successionsordningen, SO. Denna grundlag reglerar tronföljden till det svenska kungahusets tron.
Alla dessa grundlagar kan anses utgöra själva grundbultarna i vårt samhälle. Det är svårt att ändra dom och de påverkar all underliggande lagstiftning.
Jag anser att det behövs ytterligare en grundlag - Integritetsskyddsgrundlagen.
Bakgrunden är informationssamhällets explosionsartade tillväxt. Internets betydelse för informationsöverföring mellan människor, mellan människor och maskiner och mellan maskiner är bara i sin början.
Utvecklingen inom området "Internet of things" accelererar allt snabbare. Internet of things handlar om att våra tekniska apparater kopplas ihop genom Internet i allt större utsträckning. Det handlar om allt från styrning av industriella processer, ventilationssystem till att en maskin övervakar hur mycket mjölk du har kvar i kylskåpet och kylskåpet lägger en inköpsbeställning när mjölken börjar ta slut.
Vår vardag kommer alltmer att mätas av maskiner som är internetuppkopplade. Våra personliga förhållanden kommer alltmer att finnas registrerade i de tekniska övervakningssystemen, oftast på ett harmlöst, nyttigt sätt men använt på ett bedrägligt sätt rent livsfarligt. Maskinerna kommer på sikt att registrera, bearbeta och skicka information och utifrån den insamlade informationen fatta egna beslut som rör dig som individ.
Idag är vi personligen uppkopplade till ett förhållandevis fåtal tekniska apparater. Det som nämns idag är mobiltelefonen, datorn och kanske nåt hemlarm. Inom en inte alltför avlägsen framtid kan min vardag komma att vara uppkopplad mot tusentals apparater och informationssystem. De nya mobilsystem som utvecklas, t ex 5G och dess efterträdare, kommer att kunna transportera gigantiskt mycket mer information än vad dagens mobilsystem klarar av och dess sensorer kommer att kunna placeras i stort sett var som helst.
Kommer detta att hända snabbt? Ja, en vanlig uppfattning bland framtidsteoretiker är att det vi känner till tror vi kommer att utvecklas väldigt snabbt. Däremot det vi inte känner till, det tror vi kommer att utvecklas långsammare än vad faktiskt är fallet. Utvecklingen inom okända områden har erfarenhetsmässigt alltid gått snabbare än vad vi trott helt enkelt.
Utifrån den här sannolika utvecklingen så tycker jag att regeringen bör tillsätta en utredning där uppdraget är att titta på hur en integritetsskyddsgrundlag skulle kunna utformas. Den bör, med hänsyn till den idag så snabba tekniska utvecklingen, vara ganska allmänt hållen men ändå mycket precis i dess syfte, nämligen att skydda människors personliga integritet. Den måste utformas för att kunna hålla över lång tid.
- Regeringsformen, RF. Denna grundlag bestämmer grunderna för vårt statsskick, att vi har monarki där kungen är statschef och en folkvald Riksdag som beslutar om lagarna och en regering som ska verkställa Riksdagens beslut med hjälp av de underställda myndigheterna.
- Tryckfrihetsförordningen, TF. Denna grundlag skall garantera ett "fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning" för varje medborgare.
- Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL. Denna grundlag är den färskaste och tillkom så sent som 1991. Lagen tillförsäkrar varje medborgare rätten att offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor om vad som helst. Dock finns det andra lagar som innebär att vissa saker får man inte säga, t ex att man hetsar mot folkgrupp.
- Successionsordningen, SO. Denna grundlag reglerar tronföljden till det svenska kungahusets tron.
Alla dessa grundlagar kan anses utgöra själva grundbultarna i vårt samhälle. Det är svårt att ändra dom och de påverkar all underliggande lagstiftning.
Jag anser att det behövs ytterligare en grundlag - Integritetsskyddsgrundlagen.
Bakgrunden är informationssamhällets explosionsartade tillväxt. Internets betydelse för informationsöverföring mellan människor, mellan människor och maskiner och mellan maskiner är bara i sin början.
Utvecklingen inom området "Internet of things" accelererar allt snabbare. Internet of things handlar om att våra tekniska apparater kopplas ihop genom Internet i allt större utsträckning. Det handlar om allt från styrning av industriella processer, ventilationssystem till att en maskin övervakar hur mycket mjölk du har kvar i kylskåpet och kylskåpet lägger en inköpsbeställning när mjölken börjar ta slut.
Vår vardag kommer alltmer att mätas av maskiner som är internetuppkopplade. Våra personliga förhållanden kommer alltmer att finnas registrerade i de tekniska övervakningssystemen, oftast på ett harmlöst, nyttigt sätt men använt på ett bedrägligt sätt rent livsfarligt. Maskinerna kommer på sikt att registrera, bearbeta och skicka information och utifrån den insamlade informationen fatta egna beslut som rör dig som individ.
Idag är vi personligen uppkopplade till ett förhållandevis fåtal tekniska apparater. Det som nämns idag är mobiltelefonen, datorn och kanske nåt hemlarm. Inom en inte alltför avlägsen framtid kan min vardag komma att vara uppkopplad mot tusentals apparater och informationssystem. De nya mobilsystem som utvecklas, t ex 5G och dess efterträdare, kommer att kunna transportera gigantiskt mycket mer information än vad dagens mobilsystem klarar av och dess sensorer kommer att kunna placeras i stort sett var som helst.
Kommer detta att hända snabbt? Ja, en vanlig uppfattning bland framtidsteoretiker är att det vi känner till tror vi kommer att utvecklas väldigt snabbt. Däremot det vi inte känner till, det tror vi kommer att utvecklas långsammare än vad faktiskt är fallet. Utvecklingen inom okända områden har erfarenhetsmässigt alltid gått snabbare än vad vi trott helt enkelt.
Utifrån den här sannolika utvecklingen så tycker jag att regeringen bör tillsätta en utredning där uppdraget är att titta på hur en integritetsskyddsgrundlag skulle kunna utformas. Den bör, med hänsyn till den idag så snabba tekniska utvecklingen, vara ganska allmänt hållen men ändå mycket precis i dess syfte, nämligen att skydda människors personliga integritet. Den måste utformas för att kunna hålla över lång tid.
torsdag 26 mars 2015
DDoS-attacker är terrorism!
Till den det berör!
Ni som sysslar med att utföra DDoS-attacker (överbelastningsattacker) på våra gemensamma datasystem betraktar jag som synnerligen farliga terrorister och ni bör jagas därefter!
Jag försöker i mitt arbete att utföra mina arbetsuppgifter i ett datasystem som är ytterst kritiskt för vissa samhällsfunktioner och människors möjligheter att fungera i samhället. Detta omöjliggörs då en DDoS-attack är under pågående. Detta är farligt och måste bekämpas som en samhällsfarlig verksamhet. Dessutom är redundansen i våra befintliga datasystem i vissa fall under all kritik vilket gör att skadeverkningarna av dylika attacker ibland blir omfattande. Detta kan inte accepteras. Samhället måste ta krafttag mot denna terrorism.
Ni som sysslar med att utföra DDoS-attacker (överbelastningsattacker) på våra gemensamma datasystem betraktar jag som synnerligen farliga terrorister och ni bör jagas därefter!
Jag försöker i mitt arbete att utföra mina arbetsuppgifter i ett datasystem som är ytterst kritiskt för vissa samhällsfunktioner och människors möjligheter att fungera i samhället. Detta omöjliggörs då en DDoS-attack är under pågående. Detta är farligt och måste bekämpas som en samhällsfarlig verksamhet. Dessutom är redundansen i våra befintliga datasystem i vissa fall under all kritik vilket gör att skadeverkningarna av dylika attacker ibland blir omfattande. Detta kan inte accepteras. Samhället måste ta krafttag mot denna terrorism.
torsdag 25 december 2014
Krigets vansinne krossar den mänskliga värdigheten
Det rapporteras väldigt lite från de strider som pågår i Syrien och Irak mot IS. Vid den tiden då den USA-ledda koalitionen släppte loss kriget i Irak för att få bort Saddam Hussein eller då man gick in i Kuwait rullade dagligen filmer från slagfältet, särskilt från de nattliga räderna då bomber och granater lyste upp himlen värre än det värsta nyårsfyrverkeri.
Kriget mot IS är en av många konflikter som finns i Syrien just nu. Det finns antagligen flera hundra olika grupperingar i Syrien som strider mot varandra och i en del fall har det gemensamma att de strider även mot Assad-regimen. Kriget i Syrien har skapat miljontals flyktingar som med fara för sina liv försöker komma undan våldet. Över hela jorden beräknas omkring 40 - 50 miljoner människor nu vara på flykt och det är ett historiskt högt antal.
Utifrån detta anser jag att vi ALLA har ett ansvar att försöka hjälpa de som drabbas av krigets vansinne, var det än uppträder, i Syrien, Somalia, Sudan, Eritrea, Afghanistan, Pakistan. Vårt samhälles vanliga infrastruktur mäktar ibland inte med att stödja. Då kan det krävas otraditionella lösningar. Vi får ta till de medel som krävs helt enkelt för att stötta en trasig människa. Vårt regelverk är inte anpassat till den typ av katastrofer som vi nuförtiden ser i bland annat Syrien. När det handlar om mänskliga behov så kan man behöva improvisera. Vi måste nog börja lära oss att improvisera lite mer överhuvudtaget i vårt fyrkantigt reglerade samhälle.
Författaren och skribenten Mustafa Can har nyligen avslutat en resa i Turkiet mot gränsen till Syrien. Man kan läsa här på SVD om hans resa: http://www.svd.se/kultur/hunger-radsla-och-langtan-efter-vanlighet_4209871.svd
Mustafa var även vintervärd i SR P1 den 25 december där han berättade om sin resa: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/476814?programid=2071
Antalet flyktingar världen över når historiskt höga tal
Striderna mot IS genom den även nu USA-ledda koalitionen är minst lika intensiva men medierna rapporterar inte särskilt mycket från detta. Till stor del beror det på att områdena där insatserna sker är otillgängliga av säkerhetsskäl och ett annat skäl är antagligen att USA inte vill ha lika mycket insyn i denna operation. Det finns rapporter om att koalitionen attackerat IS-fästen i vissa städer med upp till 30 flygangrepp per dag. Det är alltså ingen liten operation det handlar om.Kriget mot IS är en av många konflikter som finns i Syrien just nu. Det finns antagligen flera hundra olika grupperingar i Syrien som strider mot varandra och i en del fall har det gemensamma att de strider även mot Assad-regimen. Kriget i Syrien har skapat miljontals flyktingar som med fara för sina liv försöker komma undan våldet. Över hela jorden beräknas omkring 40 - 50 miljoner människor nu vara på flykt och det är ett historiskt högt antal.
"Man blir berövad sin mänsklighet"
I mitt arbete på en kommunal socialtjänst träffar jag dagligen många flyktingar. Varje dag ser jag in i dessa jagade människors ögon och känner den vanmakt som de befinner sig i. Många jag möter från Syrien har i sitt tidigare liv haft ungefär samma liv som du och jag har här i Sverige, de har varit lärare, bagare, datorförsäljare, läkare, tandläkare, ekonomiadministratörer, lastbilschaufförer mm mm. Man ser att många flyktingar bär på en skam och skuld. För det första så kan det kännas skämmigt att behöva besöka socialen för att be om hjälp. Denna skam är dock av den sort som även svenskar kan känna inför besöket på socialen, vilket är fullt förståeligt. De flesta vill kunna klara sig själva, inte behöva be om hjälp. Den skam och skuld som en flykting bär på är dock av ett helt annat slag. Man kan t ex känna skuld över att ha överlevt medans ens familjemedlemmar har gått under. Hur kan det komma sig att en flykting bär på skam och skuld? En förklaring gavs i Mustafa Can´s vinterprogram i SR P1 den 25 december. Han frågade en syrisk flykting i Turkiet om varför han kände skuld. Svaret var att en flykting är berövad sin mänsklighet. På vilket sätt då, undrar Can. Jo, allt det som är mänskligt har berövats mig - min bostad, min familj, mina betesmarker, mina djur, mina djurhus, min brunn och allt som definierade mig som människa. Det du ser nu är bara en tom kropp, skinn, ben och hud.Omöjligt att föreställa sig den smärta som drabbat dessa människor
Och här befinner de sig nu mittemot en kommunaltjänsteman som på något sätt ska hjälpa dom att förstå det nya sammanhang som de befinner sig i. Deras ögon och berättelser talar om livsöden som i många fall är svåra att överhuvudtaget ta till sig. De familjer som kommer med alla sina familjemedlemmar med livet i behåll har en stor tröst i varandra. Andra som jag möter har mist allt. Och då menar jag verkligen ALLT. De har mist hela sin familj, man/hustru och barn och bostad i krigets vansinne. Dessa personer befinner sig i en extremt utsatt situation som det för mig är i stort sett omöjligt att på ett känslomässigt plan greppa. Intellektuellt förstår man vad som hänt men utifrån ett mänskligt perspektiv är det nästan omöjligt att föreställa sig den smärta som drabbat dessa människor.Utifrån detta anser jag att vi ALLA har ett ansvar att försöka hjälpa de som drabbas av krigets vansinne, var det än uppträder, i Syrien, Somalia, Sudan, Eritrea, Afghanistan, Pakistan. Vårt samhälles vanliga infrastruktur mäktar ibland inte med att stödja. Då kan det krävas otraditionella lösningar. Vi får ta till de medel som krävs helt enkelt för att stötta en trasig människa. Vårt regelverk är inte anpassat till den typ av katastrofer som vi nuförtiden ser i bland annat Syrien. När det handlar om mänskliga behov så kan man behöva improvisera. Vi måste nog börja lära oss att improvisera lite mer överhuvudtaget i vårt fyrkantigt reglerade samhälle.
Författaren och skribenten Mustafa Can har nyligen avslutat en resa i Turkiet mot gränsen till Syrien. Man kan läsa här på SVD om hans resa: http://www.svd.se/kultur/hunger-radsla-och-langtan-efter-vanlighet_4209871.svd
Mustafa var även vintervärd i SR P1 den 25 december där han berättade om sin resa: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/476814?programid=2071
söndag 7 december 2014
Sverigedemokraterna har bytt politisk taktik
Efter de senaste dagarnas händelser så kan man konstatera att Sverigedemokraterna har bytt politisk taktik. Den omtalade presskonferensen häromdagen där partiets frontfigur Mattias Karlsson i stället för att meddela partiets kommande ställningstagande i budgetfrågan, under 20 minuter helt oemotsagd vräkte ur sig lögner och använde tiden till ett brandtal för den nya fascistiska profilen som partiet nu plockat fram ur gömmorna, visar vilken väg partiet tänker gå. En journalist försökte lite försiktigt ställa en fråga, Mattias Karlsson dundrade att "det får du göra sen, jag ska fortsätta visa mitt bildspel". Och så fortsatte det, landets presselit, alla stora pressdrakar och med rullande tv-kameror, fick ta emot en riktig drapa av Mattias Karlsson om vad deras parti har för åsikt.
Efter detta ögonblick så stod allt i ett förklarat ljus. Det stod fullkomligt klart vilket slags parti Sverigedemokraterna verkligen är.
I och med att Jimmie Åkesson tillfälligt (?) försvunnit ut från scenen så har ett mer hårdfört och ideologiskt ledarskap framträtt. Fram till valet i september 2014 försökte SD att framstå som ett "vanligt" parti bland alla andra. Åkesson pläderade för nolltolerans mot rasism, medlemmar med extrema åsikter skulle uteslutas osv. Strategin var att låta partiet lugnt och metodiskt växa till allt högre nivåer utan att utmana omvärlden med sina främlingsfientliga och högerextrema åsikter.
"Vill sätta hårt mot hårt!"
Med Mattias Karlssons inträde som ledargestalt har en helt annan politisk framtoning presenterats. Enligt vad som framkommit i den senaste tidens medierapportering så lär ledningens beslut att "komma ut" som ett invandrarfientligt enfrågeparti ha tillkommit så sent som för 2-3 veckor sedan. Man har uppenbarligen svängt rejält när det gäller den bild som man vill förmedla av partiet. En annan av partiets ledarfigurer, Richard Jomshof, har i intervjuer i veckan verifierat att han så sent som för ett par veckor sedan svängt från Åkessons mer pragmatiska, normaliserande profil till en betydligt skarpare profil där partiet lyfter fram invandringen som sin absoluta huvudfråga. Man har kommit fram till att man "vill sätta hårt mot hårt" och det skulle då betyda att man på ett fullständigt kompromisslöst sätt väljer att sätta invandringsfrågan som prio ett på sin dagordning.
Ett enda budskap - stoppa invandringen
Mattias Karlsson är en person med tydlig förankring i den nationalistiska ideologin. I början av sin politiska karriär, då han för tolv år sedan var politisk sekreterare åt Malmö-politikern Sten Andersson som lämnade Moderaterna och gick till SD och hamnade i Malmös fullmäktige efter valet 2002, använde sig Mattias Karlsson av en mailadress som började med "Karl1718", enligt journalisten Niclas Orrenius som vid den tiden som en av få journalister granskade SD. Han lär även ha haft bandet Ultima Thule som husband, ett gäng musiker som i sin musik förhärligar den svenska stormaktstiden.
Det råder numera inget tvivel om att SD är ett tydligt enfrågeparti med ett enda budskap på sin politiska agenda - stoppa invandringen.
"Det hängde då hakkors i deras lokaler"
Det känns då befriande att de främsta representanterna för Socialdemokraterna, statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson, nu tagit bladet från munnen och talar klarspråk om Sverigedemokraternas politiska hemvist. Båda har konstaterat i intervjuer att SD är ett nyfascistiskt parti med rötterna i den främlingsfientliga myllan. Stefan Löfven har intervjuats i TV av talkshowaren Skavlan och påminde där också om att vid den tiden som Mattias Karlsson blev medlem i Sverigedemokraterna så hängde hakkorsflaggor i deras medlemslokaler.
Stefan Löfven´s debattartikel i DN: http://www.dn.se/debatt/mer-samarbete-och-mindre-blockpolitik-ar-nodvandigt/
Intervjun med Magdalena Andersson i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19974466.ab
Sydsvenskans Per Svensson publicerade en artikel med ett resonemang om varför den nationalistiska högern fått en så framträdande plats i Skandinaviens politiska historia. Artikeln publicerades först i julnumret av SAS kundtidning men alla exemplar av tidningen har nyligen rensats bort från flygplan och vänthallar. Per Svensson spekulerar i att det norska Fremskrittspartiet utövat så stort tryck på SAS att man valde att ta bort tidningen. Här är texten publicerad i Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/har-ar-per-svenssons-text-som-fick-sas-att-dra-in-en-hel-upplaga-av-sin-tidning/
Sverigedemokraterna är helt klart ett fascistiskt parti, alla tecken stämmer
Detta har nu skapat en stor massmedial debatt om vad fascism och nyfascism är eftersom vi i Sverige inte använt detta begrepp i någon större utsträckning. Det är kanske dags att folket i detta land lär sig vad fascism innebär och vad denna ideologi kan få för konsekvenser för vårt samhälle och framförallt för dig som individ. SD säger själva att man är ett socialkonservativt parti men det är bara en populistisk omskrivning för vad man egentligen är för parti. Historikern och journalisten Henrik Arnstad skrev redan 2012 denna debattartikel i DN där han konstaterar att Sverigedemokraterna är ett fascistiskt parti: http://www.dn.se/debatt/sverigedemokraterna-ar-ett-fascistiskt-parti/
Jag tycker att man ska kalla saker för dess rätta namn. Du som röstade på Sverigedemokraterna i senaste riksdagsvalet bör ta dig en rejäl funderare på vilken slags ideologi som du stöttar. Att påstå att nästan alla av SD:s väljare är proteströstare mot etablissemanget duger inte. Röstar man på ett parti med tydliga fascistiska åsikter så bör man ta ansvar för det.
Rösta på Socialdemokraterna vid extravalet i mars 2015!
Jag själv är politisk aktiv i Socialdemokraterna. Alltsedan Sverigedemokraterna bildades och fick mer och mer framgång i de allmänna valen så har min rädsla ökat för vad de kan ta sig för om de blir tillräckligt stora. Man börjar även fundera över ens egen personliga säkerhet när det påstås i media att förhållandevis många av Sverigedemokraternas förtroendemän är dömda för våldsbrott, att deras parti är sprunget ur den nazistiska, våldsbejakande vit makt-rörelsen och att de inte anser att att alla människor är lika mycket värda.
Det är nu upp till dig att vid det extra valet i mars 2015 se till att Sverige befrias från detta fascistiska parti som, ifall de skulle få mer inflytande, kommer att störta landet i fördärvet.
Efter detta ögonblick så stod allt i ett förklarat ljus. Det stod fullkomligt klart vilket slags parti Sverigedemokraterna verkligen är.
I och med att Jimmie Åkesson tillfälligt (?) försvunnit ut från scenen så har ett mer hårdfört och ideologiskt ledarskap framträtt. Fram till valet i september 2014 försökte SD att framstå som ett "vanligt" parti bland alla andra. Åkesson pläderade för nolltolerans mot rasism, medlemmar med extrema åsikter skulle uteslutas osv. Strategin var att låta partiet lugnt och metodiskt växa till allt högre nivåer utan att utmana omvärlden med sina främlingsfientliga och högerextrema åsikter.
"Vill sätta hårt mot hårt!"
Med Mattias Karlssons inträde som ledargestalt har en helt annan politisk framtoning presenterats. Enligt vad som framkommit i den senaste tidens medierapportering så lär ledningens beslut att "komma ut" som ett invandrarfientligt enfrågeparti ha tillkommit så sent som för 2-3 veckor sedan. Man har uppenbarligen svängt rejält när det gäller den bild som man vill förmedla av partiet. En annan av partiets ledarfigurer, Richard Jomshof, har i intervjuer i veckan verifierat att han så sent som för ett par veckor sedan svängt från Åkessons mer pragmatiska, normaliserande profil till en betydligt skarpare profil där partiet lyfter fram invandringen som sin absoluta huvudfråga. Man har kommit fram till att man "vill sätta hårt mot hårt" och det skulle då betyda att man på ett fullständigt kompromisslöst sätt väljer att sätta invandringsfrågan som prio ett på sin dagordning.
Ett enda budskap - stoppa invandringen
Mattias Karlsson är en person med tydlig förankring i den nationalistiska ideologin. I början av sin politiska karriär, då han för tolv år sedan var politisk sekreterare åt Malmö-politikern Sten Andersson som lämnade Moderaterna och gick till SD och hamnade i Malmös fullmäktige efter valet 2002, använde sig Mattias Karlsson av en mailadress som började med "Karl1718", enligt journalisten Niclas Orrenius som vid den tiden som en av få journalister granskade SD. Han lär även ha haft bandet Ultima Thule som husband, ett gäng musiker som i sin musik förhärligar den svenska stormaktstiden.
Det råder numera inget tvivel om att SD är ett tydligt enfrågeparti med ett enda budskap på sin politiska agenda - stoppa invandringen.
"Det hängde då hakkors i deras lokaler"
Det känns då befriande att de främsta representanterna för Socialdemokraterna, statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson, nu tagit bladet från munnen och talar klarspråk om Sverigedemokraternas politiska hemvist. Båda har konstaterat i intervjuer att SD är ett nyfascistiskt parti med rötterna i den främlingsfientliga myllan. Stefan Löfven har intervjuats i TV av talkshowaren Skavlan och påminde där också om att vid den tiden som Mattias Karlsson blev medlem i Sverigedemokraterna så hängde hakkorsflaggor i deras medlemslokaler.
Stefan Löfven´s debattartikel i DN: http://www.dn.se/debatt/mer-samarbete-och-mindre-blockpolitik-ar-nodvandigt/
Intervjun med Magdalena Andersson i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19974466.ab
Sydsvenskans Per Svensson publicerade en artikel med ett resonemang om varför den nationalistiska högern fått en så framträdande plats i Skandinaviens politiska historia. Artikeln publicerades först i julnumret av SAS kundtidning men alla exemplar av tidningen har nyligen rensats bort från flygplan och vänthallar. Per Svensson spekulerar i att det norska Fremskrittspartiet utövat så stort tryck på SAS att man valde att ta bort tidningen. Här är texten publicerad i Sydsvenskan: http://www.sydsvenskan.se/kultur--nojen/har-ar-per-svenssons-text-som-fick-sas-att-dra-in-en-hel-upplaga-av-sin-tidning/
Sverigedemokraterna är helt klart ett fascistiskt parti, alla tecken stämmer
Detta har nu skapat en stor massmedial debatt om vad fascism och nyfascism är eftersom vi i Sverige inte använt detta begrepp i någon större utsträckning. Det är kanske dags att folket i detta land lär sig vad fascism innebär och vad denna ideologi kan få för konsekvenser för vårt samhälle och framförallt för dig som individ. SD säger själva att man är ett socialkonservativt parti men det är bara en populistisk omskrivning för vad man egentligen är för parti. Historikern och journalisten Henrik Arnstad skrev redan 2012 denna debattartikel i DN där han konstaterar att Sverigedemokraterna är ett fascistiskt parti: http://www.dn.se/debatt/sverigedemokraterna-ar-ett-fascistiskt-parti/
Jag tycker att man ska kalla saker för dess rätta namn. Du som röstade på Sverigedemokraterna i senaste riksdagsvalet bör ta dig en rejäl funderare på vilken slags ideologi som du stöttar. Att påstå att nästan alla av SD:s väljare är proteströstare mot etablissemanget duger inte. Röstar man på ett parti med tydliga fascistiska åsikter så bör man ta ansvar för det.
Rösta på Socialdemokraterna vid extravalet i mars 2015!
Jag själv är politisk aktiv i Socialdemokraterna. Alltsedan Sverigedemokraterna bildades och fick mer och mer framgång i de allmänna valen så har min rädsla ökat för vad de kan ta sig för om de blir tillräckligt stora. Man börjar även fundera över ens egen personliga säkerhet när det påstås i media att förhållandevis många av Sverigedemokraternas förtroendemän är dömda för våldsbrott, att deras parti är sprunget ur den nazistiska, våldsbejakande vit makt-rörelsen och att de inte anser att att alla människor är lika mycket värda.
Det är nu upp till dig att vid det extra valet i mars 2015 se till att Sverige befrias från detta fascistiska parti som, ifall de skulle få mer inflytande, kommer att störta landet i fördärvet.
måndag 10 november 2014
Totalförsvarets Forskningsinstitut: "Invasion pågår nu i Ukraina"
Den militära upptrappningen i östra Ukraina fortsätter med östifrån kommande hundratals omärkta fordonskolonner lastade med tunga vapensystem. Ryssland förnekar som vanligt all inblandning.
Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, menar nu att så många tecken finns att man kan tala om en invasion av Ukraina. http://www.dn.se/nyheter/varlden/invasion-pagar-nu-i-ukraina/
Frågan är bara vem det är som invaderar?
Trots att alla hundratals fordon och grönklädda män är omärkta så menar FOI att det är Ryssland som står bakom.
Utan tvekan är det också så att Ukraina steg för steg avträder sitt eget territorium i öst. Bland annat har man stoppat i stort sett alla penningströmmar till östra Ukraina. Detta drabbar exempelvis de pensionärer som inte längre kan ta ut sin pension. Detta stärker ytterligare Rysslands behov av att "hjälpa" befolkningen som man menar sviks av den ukrainska regeringen. Propagandakriget fortgår med oförminskad styrka.
Annekteringen av Krim anses av de flesta som definitiv och oåterkallelig. Detsamma håller nu på att hända med östra Ukraina.
Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv sker i bästa fall annekteringen utan fortsatt blodspillan och fullskaligt krig. I sämsta fall anser sig västmakterna föranledda att ingripa och då kan helvetet bryta lös.
Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, menar nu att så många tecken finns att man kan tala om en invasion av Ukraina. http://www.dn.se/nyheter/varlden/invasion-pagar-nu-i-ukraina/
Frågan är bara vem det är som invaderar?
Trots att alla hundratals fordon och grönklädda män är omärkta så menar FOI att det är Ryssland som står bakom.
Utan tvekan är det också så att Ukraina steg för steg avträder sitt eget territorium i öst. Bland annat har man stoppat i stort sett alla penningströmmar till östra Ukraina. Detta drabbar exempelvis de pensionärer som inte längre kan ta ut sin pension. Detta stärker ytterligare Rysslands behov av att "hjälpa" befolkningen som man menar sviks av den ukrainska regeringen. Propagandakriget fortgår med oförminskad styrka.
Annekteringen av Krim anses av de flesta som definitiv och oåterkallelig. Detsamma håller nu på att hända med östra Ukraina.
Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv sker i bästa fall annekteringen utan fortsatt blodspillan och fullskaligt krig. I sämsta fall anser sig västmakterna föranledda att ingripa och då kan helvetet bryta lös.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)