EU-migranter har rätt att få ett samordningsnummer i Sverige

Sveriges Radios program Kaliber har undersökt hur s.k. EU-migranter tas emot av Arbetsförmedlingen. EU-migranter är människor som bor i ett EU-land och som reser till ett annat EU-land i hopp om att finna försörjning. Som EU-medborgare har du rätt att vistas i ett annat EU-land utan särskild registrering under tre månader. Du har som arbetssökande även rätt att under en begränsad tid ta med dig din arbetslöshetsersättning till det andra landet.

Efter tre månaders vistelse i det andra EU-landet ska man anmäla sig till landets migrationsmyndighet för att erhålla ett bevis för uppehållsrätt. (Uppdatering 151006: ändrade regler) Uppehållsrätt för en EU-medborgare är motsvarigheten till uppehållstillstånd för personer med utomeuropeiskt ursprung. Ett av villkoren för att få uppehållsrätt i ett annat EU-land är att man ska kunna visa att man kan försörja sig.

Reglerna fungerar så att om du inte kan få uppehållsrätt så har du faktiskt ändå möjlighet att fortsätta vistas i det EU-land du befinner dig. Det går i princip inte att utvisa en EU-medborgare från ett medlemsland. En konsekvens av regelsystemet är dock att om du inte kan visa att du kan försörja dig själv och således inte kan få uppehållsrätt så har en EU-medborgare som vistas i Sverige ingen självklar rätt att få kompletterande försörjningsstöd, eller socialbidrag som det ofta kallas i dagligt tal. Detta har i flera kommuner lett till att tiggeriet på gatorna ökat.

Det är detta som den mycket omdiskuterade fria rörligheten i Europa handlar om, vad tanken var då den infördes och vad resultatet egentligen blev.

Radioprogrammet Kaliber följde en rumänsk familj som levde i ett tält strax utanför Göteborg. Kvinnan man intervjuade berättade att då hon sökte upp Arbetsförmedlingen så kunde hon inte registreras som arbetssökande eftersom hon saknade svenskt personnummer eller samordningsnummer. Arbetsförmedlaren hänvisade kvinnan att återkomma då hon skaffat sig sitt samordningsnummer.

Arbetsförmedlarens besked att kvinnan själv skulle skaffa sitt samordningsnummer var tyvärr helt felaktigt. Privatpersoner kan inte själva rekvirera ett samordningsnummer, det kan endast en statlig myndighet eller privat utbildningsanordnare. Arbetsförmedlingen ska alltså rekvirera ett samordningsnummer för de klienter från ett annat EU-land som önskar registrera sig som arbetssökande. Så har inte skett på flera håll på landets Arbetsförmedlingar. Man har bara sparat personens ifyllda blankett i en pärm utan att registrera klienten i sitt matchningssystem, vilket är ett helt felaktigt agerande. Att inte ha ett personnummer eller samordningsnummer gör det också i stort sett omöjligt att få en anställning om EU-migranten nu skulle finna en arbetsgivare som var beredd att anställa. Ytterligare information om samordningsnummer finns på Skatteverkets hemsida.

Programmet Kaliber kunde berätta att deras research ledde till att Arbetsförmedlingen nyligen fattade beslut om att överallt i landet tillämpa regelverket om rekvirering av samordningsnummer för EU-medborgare som önskar registrera sig som arbetssökande.

Att EU:s beslut om den fria rörligheten sen inte blivit riktigt vad man tänkt sig är en annan historia. Den fria rörligheten har som syfte att utjämna arbetslösheten inom EU. I realiteten har det dock blivit en ensidig väg för personer från Europas fattigaste områden till de rikare där det råder rätt stora problem på arbetsmarknaden med hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, social utslagning och lönedumpning. Systemet med helt fri rörlighet gynnar tyvärr inte de arbetslösa från Europas fattigaste länder. Deras problematik har egentligen bara flyttats till ett annat land.