På natten mellan den 29 och 30 mars 2013 genomförde ryska bomb- och jaktplan ett fingerat angrepp på Sverige. Händelsen är naturligtvis en del av den ryska militärens utbildning där man ska lära sig hur man utför ett sådant angrepp vilket ur militärstrategisk synvinkel är helt naturligt. Ett lands militärer måste kunna det de ska utföra. Men minst lika mycket handlar händelsen om inrikes- och utrikespolitik.
Inrikespolitiskt har det alltid från den ryska regimens sida funnits ett stort behov av att visa för folket att den stolta ryska nationen är kapabel, är något att räkna med i förhållandet till sina grannar. Man visar sina muskler i mångt och mycket för att vinna inrikespolitiska poäng.
Utrikespolitiskt vill man visa ungefär samma sak mot sina grannar, att den stolta ryska nationen minsann är kapabel och räds ingen. Fruktan är den ryska utrikespolitikens signum. Som en bonus får man även ett tydligt kvitto på hur kapabelt det svenska försvaret är. Svenskt jaktflyg lämnade ju aldrig marken för att visa sin närvaro och på kvittot som ryssarna fick för sin insats så står det med all önskvärd tydlighet: Sverige är inte berett.
Men, invänder nu någon, det finns ju inget reellt hot mot Sverige från Ryssland. De skulle aldrig realpolitiskt klara sig eller kunna förklara sig internationellt om man helt plötsligt angrep Sverige eller något annat västland. Det är sant, det finns idag inget reellt militärt hot från Ryssland mot Sverige. Varför ska man då skicka upp dyra JAS-plan för att visa sig?
Det är just det som är själva kärnan i händelsen. Just genom att man från svensk sida inte förmår bemöta provokationen, även om det var en övningssituation, så visar man från svensk sida ointresse och, som det nog faktiskt förhåller sig, en oförmåga att överhuvudtaget ha ett fungerande försvar. Detta är mycket intressant att veta för en motståndare. Situationen är militärt lugn idag runt Östersjön. Vad vet man om situationen om låt säga 20-25 år? Egentligen ingenting, men den kan vara radikalt annorlunda. Ryssland ökar sina militärutgifter i en enorm takt och deras ambition är definitivt att återigen geopolitiskt dominera den nordligaste delen av Europa. Närvaron av kärnvapenbestyckade ryska ubåtar, flygplan och ytgående fartyg ökar dramatiskt i norr. Norge har påhälsning mycket ofta av nyfikna och patrullerande ryska både flygplan och fartyg utefter sin norra kust.
Händelsen på långfredagen med den "ryska påsken" har även uppmärksammats av polska forskare vid Centre for Eastern Studies. Centret etablerades av den polska regeringen 1990 och arbetar med analyser av händelseutvecklingen i centrala och östra Europa. I en artikel den 24 april tar man upp händelsen och försöker ge både fakta och perspektiv på vad som utspelade sig under långfredagsnatten. Man konstaterar att övningsangreppet på Sverige var det första som skett från Rysslands sida sedan det kalla kriget.
Man kan vara säker på att det kommer inte att vara det sista.
fredag 26 april 2013
söndag 7 april 2013
EU-migranter har rätt att få ett samordningsnummer i Sverige
Sveriges Radios program Kaliber har undersökt hur s.k. EU-migranter tas emot av Arbetsförmedlingen. EU-migranter är människor som bor i ett EU-land och som reser till ett annat EU-land i hopp om att finna försörjning. Som EU-medborgare har du rätt att vistas i ett annat EU-land utan särskild registrering under tre månader. Du har som arbetssökande även rätt att under en begränsad tid ta med dig din arbetslöshetsersättning till det andra landet.
Efter tre månaders vistelse i det andra EU-landet ska man anmäla sig till landets migrationsmyndighet för att erhålla ett bevis för uppehållsrätt. (Uppdatering 151006: ändrade regler) Uppehållsrätt för en EU-medborgare är motsvarigheten till uppehållstillstånd för personer med utomeuropeiskt ursprung. Ett av villkoren för att få uppehållsrätt i ett annat EU-land är att man ska kunna visa att man kan försörja sig.
Reglerna fungerar så att om du inte kan få uppehållsrätt så har du faktiskt ändå möjlighet att fortsätta vistas i det EU-land du befinner dig. Det går i princip inte att utvisa en EU-medborgare från ett medlemsland. En konsekvens av regelsystemet är dock att om du inte kan visa att du kan försörja dig själv och således inte kan få uppehållsrätt så har en EU-medborgare som vistas i Sverige ingen självklar rätt att få kompletterande försörjningsstöd, eller socialbidrag som det ofta kallas i dagligt tal. Detta har i flera kommuner lett till att tiggeriet på gatorna ökat.
Det är detta som den mycket omdiskuterade fria rörligheten i Europa handlar om, vad tanken var då den infördes och vad resultatet egentligen blev.
Radioprogrammet Kaliber följde en rumänsk familj som levde i ett tält strax utanför Göteborg. Kvinnan man intervjuade berättade att då hon sökte upp Arbetsförmedlingen så kunde hon inte registreras som arbetssökande eftersom hon saknade svenskt personnummer eller samordningsnummer. Arbetsförmedlaren hänvisade kvinnan att återkomma då hon skaffat sig sitt samordningsnummer.
Arbetsförmedlarens besked att kvinnan själv skulle skaffa sitt samordningsnummer var tyvärr helt felaktigt. Privatpersoner kan inte själva rekvirera ett samordningsnummer, det kan endast en statlig myndighet eller privat utbildningsanordnare. Arbetsförmedlingen ska alltså rekvirera ett samordningsnummer för de klienter från ett annat EU-land som önskar registrera sig som arbetssökande. Så har inte skett på flera håll på landets Arbetsförmedlingar. Man har bara sparat personens ifyllda blankett i en pärm utan att registrera klienten i sitt matchningssystem, vilket är ett helt felaktigt agerande. Att inte ha ett personnummer eller samordningsnummer gör det också i stort sett omöjligt att få en anställning om EU-migranten nu skulle finna en arbetsgivare som var beredd att anställa. Ytterligare information om samordningsnummer finns på Skatteverkets hemsida.
Programmet Kaliber kunde berätta att deras research ledde till att Arbetsförmedlingen nyligen fattade beslut om att överallt i landet tillämpa regelverket om rekvirering av samordningsnummer för EU-medborgare som önskar registrera sig som arbetssökande.
Att EU:s beslut om den fria rörligheten sen inte blivit riktigt vad man tänkt sig är en annan historia. Den fria rörligheten har som syfte att utjämna arbetslösheten inom EU. I realiteten har det dock blivit en ensidig väg för personer från Europas fattigaste områden till de rikare där det råder rätt stora problem på arbetsmarknaden med hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, social utslagning och lönedumpning. Systemet med helt fri rörlighet gynnar tyvärr inte de arbetslösa från Europas fattigaste länder. Deras problematik har egentligen bara flyttats till ett annat land.
Reglerna fungerar så att om du inte kan få uppehållsrätt så har du faktiskt ändå möjlighet att fortsätta vistas i det EU-land du befinner dig. Det går i princip inte att utvisa en EU-medborgare från ett medlemsland. En konsekvens av regelsystemet är dock att om du inte kan visa att du kan försörja dig själv och således inte kan få uppehållsrätt så har en EU-medborgare som vistas i Sverige ingen självklar rätt att få kompletterande försörjningsstöd, eller socialbidrag som det ofta kallas i dagligt tal. Detta har i flera kommuner lett till att tiggeriet på gatorna ökat.
Det är detta som den mycket omdiskuterade fria rörligheten i Europa handlar om, vad tanken var då den infördes och vad resultatet egentligen blev.
Radioprogrammet Kaliber följde en rumänsk familj som levde i ett tält strax utanför Göteborg. Kvinnan man intervjuade berättade att då hon sökte upp Arbetsförmedlingen så kunde hon inte registreras som arbetssökande eftersom hon saknade svenskt personnummer eller samordningsnummer. Arbetsförmedlaren hänvisade kvinnan att återkomma då hon skaffat sig sitt samordningsnummer.
Arbetsförmedlarens besked att kvinnan själv skulle skaffa sitt samordningsnummer var tyvärr helt felaktigt. Privatpersoner kan inte själva rekvirera ett samordningsnummer, det kan endast en statlig myndighet eller privat utbildningsanordnare. Arbetsförmedlingen ska alltså rekvirera ett samordningsnummer för de klienter från ett annat EU-land som önskar registrera sig som arbetssökande. Så har inte skett på flera håll på landets Arbetsförmedlingar. Man har bara sparat personens ifyllda blankett i en pärm utan att registrera klienten i sitt matchningssystem, vilket är ett helt felaktigt agerande. Att inte ha ett personnummer eller samordningsnummer gör det också i stort sett omöjligt att få en anställning om EU-migranten nu skulle finna en arbetsgivare som var beredd att anställa. Ytterligare information om samordningsnummer finns på Skatteverkets hemsida.
Programmet Kaliber kunde berätta att deras research ledde till att Arbetsförmedlingen nyligen fattade beslut om att överallt i landet tillämpa regelverket om rekvirering av samordningsnummer för EU-medborgare som önskar registrera sig som arbetssökande.
Att EU:s beslut om den fria rörligheten sen inte blivit riktigt vad man tänkt sig är en annan historia. Den fria rörligheten har som syfte att utjämna arbetslösheten inom EU. I realiteten har det dock blivit en ensidig väg för personer från Europas fattigaste områden till de rikare där det råder rätt stora problem på arbetsmarknaden med hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, social utslagning och lönedumpning. Systemet med helt fri rörlighet gynnar tyvärr inte de arbetslösa från Europas fattigaste länder. Deras problematik har egentligen bara flyttats till ett annat land.
lördag 6 april 2013
Nästan en tredejdel av LO:s medlemmar röstar på Moderaterna och Sverigedemokraterna!
Hört på radion idag: "Varför håller LO på Socialdemokraterna när över hälften av deras medlemmar röstar på Moderaterna eller Sverigedemokraterna?".
Om detta är sant så är det sannerligen ett av arbetarrörelsens största problem som man måste göra något åt.
Men är det sant? Faktiskt inte! Men man behöver ändå gör nåt åt problemet eftersom det är en verklighet att en stor andel av LO:s medlemmar faktiskt röstar på Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Svenska Dagbladet redovisade den 8 februari 2013 en undersökning från Sifo som visar hur LO:s medlemmar röstar i de allmänna valen. Även Dagens Nyheter och Sveriges Television skriver om undersökningen.
Det framkommer i undersökningen att Socialdemokraterna har stöd av de flesta LO-medlemmar, nära 55 procent röstar på Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna har dock på senare tid intagit positionen som näst största parti bland LO:s medlemmar, drygt 16 procent röstar på Sverigedemokraterna. Som tredje största parti sticker Moderaterna upp med drygt 12 procent av LO-medlemmarnas röster. Tillsammans röstar alltså nära 30 procent av LO:s medlemmar på högerpartier som i sin politik är väldigt olik den som LO och Socialdemokraterna säger sig stå för.
Detta är ett problem som jag tror att både LO och Socialdemokraterna måste angripa med information och möjlighet till utbildning för LO-medlemmarna.
Om detta är sant så är det sannerligen ett av arbetarrörelsens största problem som man måste göra något åt.
Men är det sant? Faktiskt inte! Men man behöver ändå gör nåt åt problemet eftersom det är en verklighet att en stor andel av LO:s medlemmar faktiskt röstar på Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Svenska Dagbladet redovisade den 8 februari 2013 en undersökning från Sifo som visar hur LO:s medlemmar röstar i de allmänna valen. Även Dagens Nyheter och Sveriges Television skriver om undersökningen.
Det framkommer i undersökningen att Socialdemokraterna har stöd av de flesta LO-medlemmar, nära 55 procent röstar på Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna har dock på senare tid intagit positionen som näst största parti bland LO:s medlemmar, drygt 16 procent röstar på Sverigedemokraterna. Som tredje största parti sticker Moderaterna upp med drygt 12 procent av LO-medlemmarnas röster. Tillsammans röstar alltså nära 30 procent av LO:s medlemmar på högerpartier som i sin politik är väldigt olik den som LO och Socialdemokraterna säger sig stå för.
Detta är ett problem som jag tror att både LO och Socialdemokraterna måste angripa med information och möjlighet till utbildning för LO-medlemmarna.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)