Sverige vs Ohio - nästan samma BNP!

I denna artikel i den amerikanska tidskriften Time presenteras en jämförelse i hur stor ekonomin är i en amerikansk delstat jämfört med ett annat land i världen.

Det är en intressant jämförelse. Den visar hur stor den amerikanska ekonomin egentligen är. Time skriver i sin artikel bl a: "The map from economist Mark J. Perry at the American Enterprise Institute puts America’s $16 trillion GDP in perspective. ´The map and these statistics help remind us of the enormity of the economic powerhouse we live in,´ Perry writes, at least to the 4% of the world’s population that lives there."

Granskar man den medföljande kartan så ser man att den amerikanska delstaten Ohio har ungefär samma BNP som Sverige. (BNP = värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import.)

En brist i jämförelsen som görs i Time är att man inte tagit hänsyn till befolkning då man gjort jämförelsen mellan en amerikansk delstat och ett annat land. Om man tittar på Kalifornien så kan man se att den delstaten har ungefär samma BNP som Italien. Men tittar man på befolkning så ser man att Kaliforniens befolkning är 38 miljoner och Italiens 62 miljoner. Det betyder att Kalifornien har uppnått en ungefär lika stor BNP som Italien men med 37 procent färre invånare! Det säger en del om styrkan i Kaliforniens ekonomi jämfört med Italiens.

Det är många intressanta saker man kan få fram genom att jämföra företeelser som normalt inte jämförs annars.

Unilevers information om tillverkningen av lättprodukter

Med anledning av pågående debatt om smör kontra lättprodukter i svenska skolor så publiceras här ett brev från Unilevers konsumentkontakt om deras tillverkning av lättprodukter.

Brevet är ett svar på Hagfors kommuns fråga om hur tillverkningen går till. Informationen  från Unilever måste givetvis betraktas som en partsinlaga. Man berör heller överhuvudtaget inte den del som avser transporter av råvarorna. En diskussion förs där vissa debattörer säger att tankar med vegetabiliska oljor används för återtransport av lösningsmedel och sen tillbaka med vegetabiliska oljor igen. Man menar alltså att rester av lösningsmedel förekommer i de pressade oljor som transporteras på detta sätt. Jag har för min del inte lyckats verifiera att så är fallet.

Unilevers information:

Våra produkter innehåller vegetabiliska oljor som utvinns genom pressning, en metod som inte innehåller några lösningsmedel och således vare sig symaskinsolja eller bensin. De vegetabiliska oljor vi använder i våra margariner och matfetter är rapsolja, solrosolja, linfröolja och palmolja. Samtliga är oljor som har en mindre miljöbelastning än råvaror från djurriket. Vegetabiliska oljor renas för att öka produktens livslängd och hållbarhet när den öppnas och förvaras hemma hos konsumenten. Alla oljor som säljs i livsmedelbutiker renas på samma sätt (undantaget är kallpressad olja). Reningen sker med hjälp av naturligt förekommande ämnen som binder de ämnen som ska tas bort. Samtliga ämnen är godkända, säkra och använda sedan länge inom livsmedelstillverkning. Sedan 1993 har vi bara använt pressade oljor till våra margariner och matfetter för att undvika att oljorna kommer i kontakt med lösningsmedel vid utvinningen. Debatten var intensiv om detta under 1990-talet och vi anpassade vår process till konsumenternas önskemål och förväntningar. Vår vegetabiliska olja renas alltså precis som den rapsolja du köper i din butik. I Sverige använder vi bara pressade oljor och således används inte lösningsmedel/hexan, att oljor renas med hjälp av hexan är en vanligt förekommande missuppfattning.

För vegetabilisk olja innebär reningen att man tar bort
§        Fria fettsyror, metaller (järn) och oxidationsprodukter som minskar hållbarheten på produkten och ger en konstig smak
§        Lecitiner
§        Karoten och klorofyll för att ge dig samma kvalitet och smak varje gång
Reningen sker genom att oönskade ämnen och filtreras bort. För att göra det behöver man använda ett bindningsämne (som citronsyra och vattenånga). I den slutgiltiga produkten finns inget av bindningsämnet kvar.
§        Citronsyra [eller fosforsyra] som binder lecitiner
§        Ett basiskt ämne [natriumhydroxid] som binder fria fettsyror
§        Minerallera [s.k. blekjord] som binder klorofyll och karoten
§        Vattenånga som används för att avlägsna oönskade lukt- och smakämnen

Unilever följer givetvis de lagkrav som gäller för livsmedelshantering. Vi har ett kontinuerligt program för att analysera och säkerställa att dessa följs. Detta sker genom externa certifierade laboratorier.

Med vänliga hälsningar,

Konsumentkontakt
Unilever Sverige AB
+46 8 20 331033
konsumentkontakt@unilever.com