Skillnaden mellan fakta och kunskap

Efter 244 år lägger det anrika Encyclopedia Britannica ner sin pappersversion av uppslagsverket. Man började trycka 1768 och uppdaterade vart annat år. Nedläggningen är en milstolpe i den digitala revolution som piskar bokbranschen. Vd:n Jorge Cautz säger i en artikel i SvD att en av orsakerna till nedläggningen av pappersupplagan är att den inte levererar den kvalite som redaktionen önskar. Man kan nog också ana att det ligger en stor portion ekonomiska svårigheter bakom beslutet. Det är säkert inte billigt att producera ett så stort uppslagsverk med uppdateringar vart annat år. Hela bokbranschen skakas i sina grundvalar av den digitala revolutionen. Allt fler skrifter och information finns bara i digitalt format numera. Sedan Gutenberg, som anses som den moderna tryckerikonstens fader, började trycka böcker i mitten av 1400-talet, har utvecklingen till dagens Internet-baserade information varit enorm.

Dock, bortsett från vilket medium som innehållet kommer förpackat i så är det viktigt att inse skillnaden mellan fakta och kunskap. Idag kan vi med Internets hjälp ta fram en faktauppgift på kanske 5 sekunder som i det samhälle vi hade innan Internet kunde ta flera dagar att få fram, förutsatt att man hade tillgång till rätt kanaler och medium. Den som hade råd att ha en egen uppdaterad version av ett uppslagsverk i papper kunde ganska raskt få fram uppgiften. Den som inte hade tillgång till uppslagsverk måste kanske gå till biblioteket för att leta fram den, förutsatt att biblioteket var öppet och faktiskt hade just det uppslagsverket. Paradoxalt nog är det även så idag att trots att Internet flödar över av information så finns det fortfarande information som ett fåtal har tillgång till. Denna ojämlikhet i informationstillgång kan vara en fara för demokratin.

Skillnaden mellan innehav av faktauppgifter och kunskap har sin grund i hur den som har informationen behandlar den. Att kunna räkna upp 100 olika faktauppgifter under en viss tid kan knappast sägas tyda på kunskap. Kunskap blir faktauppgifterna först då de sätts in i ett begripligt sammanhang, eller med ett finare ord, kontextualiseras. En av riskerna med den snabbt tillgängliga och kortfattade information som kännetecknar Internet är att kunskapen om begripliga orsakssammanhang blir sämre rent generellt i samhället. Man brukar tala om "snuttifiering" som en slags sjuka inom journalistiken. Snuttifieringen fokuserar på små enskilda kunskaper, eller till och med på rykten som inte är sanna, och en dränering av verklig kunskap på detta sätt kan vara en stor fara. Källkritik måste därför vara den viktigaste grenen i det informationsrace som drabbar oss dagligen.

Andra bloggar om informationshantering?