Skillnaden mellan fakta och kunskap

Efter 244 år lägger det anrika Encyclopedia Britannica ner sin pappersversion av uppslagsverket. Man började trycka 1768 och uppdaterade vart annat år. Nedläggningen är en milstolpe i den digitala revolution som piskar bokbranschen. Vd:n Jorge Cautz säger i en artikel i SvD att en av orsakerna till nedläggningen av pappersupplagan är att den inte levererar den kvalite som redaktionen önskar. Man kan nog också ana att det ligger en stor portion ekonomiska svårigheter bakom beslutet. Det är säkert inte billigt att producera ett så stort uppslagsverk med uppdateringar vart annat år. Hela bokbranschen skakas i sina grundvalar av den digitala revolutionen. Allt fler skrifter och information finns bara i digitalt format numera. Sedan Gutenberg, som anses som den moderna tryckerikonstens fader, började trycka böcker i mitten av 1400-talet, har utvecklingen till dagens Internet-baserade information varit enorm.

Dock, bortsett från vilket medium som innehållet kommer förpackat i så är det viktigt att inse skillnaden mellan fakta och kunskap. Idag kan vi med Internets hjälp ta fram en faktauppgift på kanske 5 sekunder som i det samhälle vi hade innan Internet kunde ta flera dagar att få fram, förutsatt att man hade tillgång till rätt kanaler och medium. Den som hade råd att ha en egen uppdaterad version av ett uppslagsverk i papper kunde ganska raskt få fram uppgiften. Den som inte hade tillgång till uppslagsverk måste kanske gå till biblioteket för att leta fram den, förutsatt att biblioteket var öppet och faktiskt hade just det uppslagsverket. Paradoxalt nog är det även så idag att trots att Internet flödar över av information så finns det fortfarande information som ett fåtal har tillgång till. Denna ojämlikhet i informationstillgång kan vara en fara för demokratin.

Skillnaden mellan innehav av faktauppgifter och kunskap har sin grund i hur den som har informationen behandlar den. Att kunna räkna upp 100 olika faktauppgifter under en viss tid kan knappast sägas tyda på kunskap. Kunskap blir faktauppgifterna först då de sätts in i ett begripligt sammanhang, eller med ett finare ord, kontextualiseras. En av riskerna med den snabbt tillgängliga och kortfattade information som kännetecknar Internet är att kunskapen om begripliga orsakssammanhang blir sämre rent generellt i samhället. Man brukar tala om "snuttifiering" som en slags sjuka inom journalistiken. Snuttifieringen fokuserar på små enskilda kunskaper, eller till och med på rykten som inte är sanna, och en dränering av verklig kunskap på detta sätt kan vara en stor fara. Källkritik måste därför vara den viktigaste grenen i det informationsrace som drabbar oss dagligen.

Andra bloggar om informationshantering?

20 år till utan genetisk förstärkning

Vargvetenskapen är allt bra konstig. Under lång tid har experter hävdat att den svenska vargstammen är starkt inavlad. EU har krävt en bredare genetisk mångfald för att licensjakt ska få införas. Man har till och med gått så långt att man varit beredda att ta vargvalpar från svenska djurparker och plantera ut dem i den svenska naturen.

Sent omsider, för bara några dagar sedan, så kom man på att det nog är olämpligt med djurparksvalpar. I stället skulle man hämta valpar från Ryssland.

Till min stora förvåning rapporterar nu Grimsö forskningsstation att genetiken helt plötsligt ser så bra ut att man nog inte behöver göra nånting åt inavelsproblemet under 20 år framåt. Hur ska man ha det egentligen? Det är nåt som inte stämmer! Så sent som i november i fjol var det planerat att just Grimsö skulle medverka i utsättandet av valpar. Kan det vara nya order från miljöministern?

Andra intressanta artiklar om vargar?

Inga-Britt Ahlenius kritik slår in öppna dörrar

Inga-Britt Ahlenius, tidigare undergeneralsekreterare för FN:s internrevision och före detta generaldirektör för Riksrevisionsverket, säger i en radiointervju den 8 mars att landets kommuner borde utsättas för en bättre och mer oberoende ekonomikontroll.

Ahlenius framförde redan 2003 denna kritik men det man måste konstatera är att den oberoende och professionella kontrollen av kommunernas ekonomiska hantering har förbättrats enormt sedan dess. Alla kommuner har, förutom de förtroendevalda interna revisorerna, hjälp med den ekonomiska och verksamhetsmässiga revisionen av auktoriserade, oberoende revisionsfirmor. Att Ahlenius nu återigen framför kritik över kontrollen av kommunernas ekonomi är något förvånande. Det verkar som hon tror att det inte hänt någonting sedan 2003 då hon först framförde sin kritik. Jag håller med henne om att en oberoende granskning av kommunernas ekonomi inte har något att göra med den kommunala självstyrelsen. Men att påstå att kontrollen idag av landets kommuner inte är professionell är inte överensstämmande med verkligheten.

All ekonomisk redovisning i en kommun är dessutom offentlig vilket borgar för att kommuninvånarna när som helst kan kontrollera vad deras skattepengar används till.

Andra intressanta nyheter?