I England beviljas varje år ungefär 50-60 nya tillstånd att använda så kallade UAV (Unmanned Aerial Vehicle), även kallad drönare, i det engelska luftrummet. Problemet med dagens lagstiftning i stort sett alla länder är att man beviljar användandet av luftfarkoster endast utifrån deras säkerhetsmässiga utformning. Det som saknas är en bedömning av vad man faktiskt ska använda luftfarkosten till.
Traditionellt används luftfarkoster till att frakta människor eller material. En UAV fraktar ingetdera. Eller i det militära fallet så kan vapen fraktas. Det finns väldigt många civila och nyttiga användningsområden för en UAV. Exempelvis kan övervakning av kraftledningar, lokalisering av vilsegångna personer i vildmark eller undersökning av områden vid katastrofer vara tillfällen då en UAV är alldeles förträfflig som ett helt civilt arbetsverktyg.
Ett problem är att användningen av UAV inom den militära krigföringen kan skapa nya och idag okända problem när det gäller mänskliga rättigheter och möjligheten att försvara sig. Risken är att den militära krigföringen i framtiden, eller ganska snart egentligen, får en touch av "Playstation mentality". Sveriges Radios program Konflikt har en intressant berättelse om detta.
En revolution inom UAV-tekniken håller på att rullas fram och även Sverige deltar i hög grad i denna utveckling. SAAB är ett av flera europeiska företag som på nationellt uppdrag tillsammans med andra utvecklat en modell, Neuron.
Som vanligt är alla länders militärstyrkor mycket förtegna om de operationer som UAV-farkoster sätts in i. Ganska överraskande var det därför att USAs president Obama den 31 januari i år under en intervjusession på Youtube medgav att USA använder drönare i militära operationer i nordvästra Pakistan, nära den Afghanska gränsen.
Jag anser att FN snarast måste utarbeta internationellt samverkande regler för hur UAV-farkoster används i militära operationer.
Läs andra bloggare som skriver om militärtaktik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar