På grund av många frågor vill jag ge en liten bild av de villkor som nyanlända invandrare lever under. Numera ansvarar Arbetsförmedlingen för integrationen av nyanlända. Man deltar i det nya systemet med etableringsplan och får därmed rätt till etableringsersättning. Rätten till etableringsersättning regleras av Förordningen om ersättning till vissa nyanlända invandrare, SFS 2010:407. Arbetsförmedlingen ansvarar för invandrarens integration och det sker genom att de deltar i en Etableringsplan under 24 månader.
Deltagandet är frivilligt men om man inte deltar kan man heller inte påräkna någon etableringsersättning från Arbetsförmedlingen, naturligtvis ej heller socialbidrag från kommunen.
En vuxen person får 308 kronor 5 dagar per vecka i etableringsersättning, alltså omkring 6 400 kr per månad vid deltagande på heltid i en etableringsplan.
Invandraren får behålla etableringsersättningen under max 6 månader om han/hon har ett arbete. Regeringen har motiverat detta med att det ska finnas en rejäl morot att ta erbjudet arbete.
Invandraren kan INTE få etableringsersättning samtidigt som man uppbär:
- graviditetspenning
- föräldrapenning
- tillfällig föräldrapenning
- sjukpenning och sjuklön
- rehabiliteringsersättning
- sjuk- och aktivitetsersättning
- arbetsskadelivränta
- smittbärarpenning
- närståendepenning
Man kan alltså konstatera att det går inte att ha föräldrapenning och samtidigt uppbära etableringsersättning, något som spridits som en myt den senaste tiden.
Etableringstillägg lämnas med 800 kronor per månad och barn för barn som inte fyllt 11 år och med 1 500 kronor per barn och månad för barn mellan 11 – 20 år. Etableringstillägg lämnas för högst tre barn.
Bostadsersättning lämnas för den del av bostadskostnaden som överstiger 1 800 kronor och högst 5 700 kronor.
Har man bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken minskas bostadsersättningen med motsvarande belopp som man får i bostadsbidrag.
Om invandraren arbetar ska bostadsersättningen för varje månad minskas med en tredjedel av arbetsinkomsten.
Vid sjukdom eller annan frånvaro minskas etableringsersättningen.
Villkoret för att få etableringsersättning och andra tillägg och ersättningar inom etableringssystemet är att man deltar i anvisade aktiviteter enligt uppgjord etableringsplan.
Det sprids många myter om invandrare, speciellt från främlingsfientliga grupper som exempelvis Sverigedemokraterna och andra högerextrema och främlingsfientliga partier och grupperingar.
Jag säger – läs lagen och ta reda på hur det verkligen förhåller sig.
Hur är det med de asylsökande?
Ett annat exempel på grava missuppfattningar är att asylsökande har det så bra ställt. Asylsökande är man alltså så länge som man inte fått något beslut om uppehållstillstånd.
Asylsökande lever på dagbidrag från Migrationsverket. Dagbidraget är ett bidrag som ska användas till mat, kläder, skor, hygienartiklar och andra personliga saker. Boende får man gratis från Migrationsverket om man inte kan ordna det själv.
En i Sverige boende vanlig genomsnittlig familj bestående av två vuxna och tre barn och som lever på socialbidrag (eller kompletterande försörjningsstöd som det egentligen heter) har lite drygt 13 000 kronor per månad för hela familjens försörjning. För enkelhetens skull har jag räknat med barnbidrag och flerbarnstillägg som utbetalas av Försäkringskassan. Summan minus barnbidraget är alltså den s.k. riksnormen för försörjningsstöd som är den försörjningsnivå som familjen ska tillförsäkras enligt Socialtjänstlagen. Förutom normen tillkommer skäliga kostnader för bl.a. boende, el, sjukvård och nödvändig tandvård.
En likadan asylsökande familj får ett dagbidrag som motsvarar ca 55 procent av den ovanstående familjens socialbidrag, dvs ca 7 200 kronor per månad. Dagbidraget till asylsökande från Migrationsverket har stått stilla i 18 års tid! Hur kan detta vara möjligt i en välfärdsstat?
Det sprids även myter om att asylsökande överöses av resurser i form av möbler, kläder, TV-apparater m.m. m.m. Inget kan vara mer felaktigt. Den som besökt en lägenhet som bebos av asylsökande kan vittna om den direkta motsatsen. Dessutom har Migrationsverket bestämt att alla rum ska bebos av 2 personer, även vardagsrummet i en lägenhet. Detta är en trångboddhet som svenska sociala myndigheter inte skulle godkänna som en bra boendemiljö. Men för asylsökande passar det tydligen!
Hjälp till att bryta mytspridningen – ta reda på fakta!